Lagomt
Lagomt.. Är det inte otroligt typiskt svenskt att säga att något är lagomt ? (Förövrigt ganska svenskt att ens påpeka att något är "typiskt svenskt", som en parasit viskade i örat på mig) Jag har iallafall alltid haft den uppfattningen om att en Svensk aldrig får säga att man är bra på något, och man får Verkligen inte säga att man är bäst på något, för då anser man sig vara så mycket mer värd än alla andra.. Säger man att man har gjort något bra eller anser sig själv vara bäst på något så är man en hemsk människa utan det minsta respekt eller sympati i kroppen ! Men däremot får man inte heller säga att man är dålig på något, för då fiskar man helt plötsligt efter komplimanger för att själva slippa säga att man är bra !
Vi ska ha lagomt mycket pengar - Har vi för mycket blir vi påhoppade för skattefusk och svartjobb eller whatever, men har vi däremot för lite så ska vi ta oss i kragen istället för att vara en parasit på samhället som tar resten av svenskarnas skattepengar ! Vi ska yttra oss lagomt mycket gällande politiken - Säger vi för mycket blir vi såklart utskällda för att våra åsikter inte faller alla på läppen, men gör vi inget alls klagar folk på oss att vi inte slår ett slag för vår svenska demokrati ! Vi ska konsumera lagomt mycket - Konsumerar vi mycket blir vi anklagade för att vara krävande då vi aldrig blir nöjda och för att smutsa ner jorden med den koldioxid som skapas vid nyproduktionen, men konsumerar vi inte alls ser folk på oss som hippies och kan inte alls förstå hur man kan leva ett så enkelt och omodernt liv..
Allt vi gör ska vara Lagomt, varken bra eller dåligt ! Min teori kring detta är att att svensken är för rädd för att säga att man är både bra och dålig, därför använder vi oss av det fenomenala ordet Lagomt som ligger bra precis mitt emellan dessa två "bipolära" ord för att slippa en uppseendeväckande reaktion från omvärlden !
- Är vi svenskar så fruktansvärt insnöade på jämlikheten, att ingen ska vara bättre än någon annan, och därför använder oss ordet lagomt som en norm för hur vi ska leva för att det ska passa alla ?
Vi ska ha lagomt mycket pengar - Har vi för mycket blir vi påhoppade för skattefusk och svartjobb eller whatever, men har vi däremot för lite så ska vi ta oss i kragen istället för att vara en parasit på samhället som tar resten av svenskarnas skattepengar ! Vi ska yttra oss lagomt mycket gällande politiken - Säger vi för mycket blir vi såklart utskällda för att våra åsikter inte faller alla på läppen, men gör vi inget alls klagar folk på oss att vi inte slår ett slag för vår svenska demokrati ! Vi ska konsumera lagomt mycket - Konsumerar vi mycket blir vi anklagade för att vara krävande då vi aldrig blir nöjda och för att smutsa ner jorden med den koldioxid som skapas vid nyproduktionen, men konsumerar vi inte alls ser folk på oss som hippies och kan inte alls förstå hur man kan leva ett så enkelt och omodernt liv..
Allt vi gör ska vara Lagomt, varken bra eller dåligt ! Min teori kring detta är att att svensken är för rädd för att säga att man är både bra och dålig, därför använder vi oss av det fenomenala ordet Lagomt som ligger bra precis mitt emellan dessa två "bipolära" ord för att slippa en uppseendeväckande reaktion från omvärlden !
- Är vi svenskar så fruktansvärt insnöade på jämlikheten, att ingen ska vara bättre än någon annan, och därför använder oss ordet lagomt som en norm för hur vi ska leva för att det ska passa alla ?
På tal om sverige och sin jämställdhet: "Alla ska behandlas lika". !?! Jag skulle vilja se den som säger det om han eller hon verkligen behandlar en människa som kanske torterat, dödat eller våldtagit någon, lika som den behandlar någon som levt sitt liv utan att ha gjort en fluga förnär.
Dessutom behöver tex någon med en dödssjukdom behandlas annorlunda än en frisk människa.
Jag älskar sverige, men vissa saker är det bara att ruska på huvudet åt.