Gölin Karolina

Jag gillar hösten - Faktiskt! För mig är höst en synonym med mys, vackra färger och tända ljus. Men just denhär hösten känns precis tvärt om - mörk, grå och ensam. Av någon anledning känns det som om den bästa tiden i mitt liv just kommit till ett slut och det som väntar är vardagar på repeat. Jag har aldrig förut accepterat att mitt liv bara rullat på i sin egen takt - förens nu. Jag har alltid försökt göra något av det för att jag ska kunna njuta av varje sekund, men suget efter äventyr och galenskap är som bortblåst liksom motivationen på allt annat. Jag har precis fått jobb, men just idag stannade jag hemma. Jag är pank, men motivationen att göra något åt det finns inte kvar. Mitt liv är just nu är på lånade pengar och som bostadslös - ingen trygghet, inga tända ljus, inga vackra färger.

"Try to tast the sweetness of your tears" som min kära vän Mattis uttryckte sig i en av sina låtar. För mig betyder just den meningen att man måste försöka se det bra i det dåliga, ljuset i slutet av tunneln. Jag önskar just nu att det är lika lätt att göra som att säga. Just nu lever jag på minnen, men bara för att det förflutna har vart snudd på perfektion behöver det inte betyda att det inte kan komma igen!  Ett misslyckande är inget alternativ längre.

"Det perfekta ögonblicket, du minns det så väl. Redigera och försköna tills det är inget värt"